Svensk ordbok 2009, webbversion

blåsa un´der verb blåste blåst, pres. blåser blås·er●ofta fast sammansättn., seunderblåsa ge mer eller mindre dolt stöd åt handling e.d. som ngn annan ut­för, vanligen av skadligt slag sociol.de om­givande stor­makterna blåste under sönderfallstendenserna i landetblåsa under ngtsedan 1615Subst.:vbid1-900241underblåsande, vbid2-900241underblåsning